Finansiering och drift av sjukvård

1. Offentlig vård

• Finansiering: Offentlig = skatter (till helt övervägande del, som nu). 

• Drift: Offentlig (som nu). 

• Nytänkande/nygörande: Svagt.  

2. Privat vård

• Finansiering: Patienterna betalar hela den faktiska kostnaden för olika undersökningar och behandlingar. Ett exempel på detta är Hedda Care, som "erbjuder högspecialiserad vård inom bland annat allmänmedicin, gynekologi, barnhälsovård, kardiologi och psykiatri”:  https://www.heddacare.se/om-oss. 

• Drift: Helt privat, där politiker och administratörer har ett mycket begränsat inflytande. 

• Nytänkande/nygörande: Här har ledningen full frihet att experimentera, men ägandet sker ofta i bolagsform, varför det ofta blir en motsatsställning mellan utvecklingskostnader och vinst. 

 

3. Pseudoprivat vård

• Finansiering: Offentlig (till helt övervägande del, som nu). 

• Drift: Helt baserad på av offentligt framtagna och beslutade förfrågningsunderlag, där lägsta anbud antas. Enligt en färsk sammanställning av Ekonomifakta drivs i genomsnitt 40 % av landets 1100 vårdecentraler i privat regi, med mycket stor spridning mellan regionerna: 10 % (Norrbotten, Örebro) - 68 % (Stockholm): https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Valfarden-i-privat-regi/Vard-och-omsorg-i-privat-regi/vardcentraler-i-privat-regi/. 

• Nytänkande/nygörande: Många verksamheter i detta pseudoprivata system är underfinansierade, och har därför i praktiken ännu mindre utrymme för FoU/experiment än offentligt drivna vårdverksamheter. Man kan fråga sig varför privata företag vill driva sjukvård på dessa premisser. En förklaring är troligen att små entreprenörer vill få en friare ställning, färre personer involverade i den dagliga driften, större möjligheter att välja sin personal etc. Men vad driver stora vårdkoncerner och riskkapitalbolag att vilja driva offentligt finansierad pseudoprivat sjukvård med tilltagande oligopolisering? En orsak är troligen att man inriktar sig på ”mixade” privat-sjukförsäkring-offentligt finansierade verksamheter, där det är möjligt att få större avanser genom "kreativ planering”. Två aktuella exempel:

a) Perituskliniken på Medicon Village i Lund,  där man själva skriver: "Satsningen innebär en betydande resursförstärkning för vården i Sverige, ett komplement till den offentliga sjukvården inom såväl diagnostik som behandling”: https://perituskliniken.se/om-perituskliniken/. På samma sida beskrivs att ”resursförstärkningen” innebär just en kombination av de tre mix-komponenerna ovan. 

b) SilverLife, ett företag som utvecklar boenden för äldre personer, såväl för friska som sjuka äldre personer, där de senare har kommunala biståndsbeslut för hemtjänst eller särskilt boende. Företaget skriver på sin hemsida: "Vi har för ambition att utveckla Sveriges mest eftertraktade livsboende som erbjuder trygghet, service och komfort under det seniora livets alla skeden”: https://silverlife.se/om-silverlife/.”Resurstillskottet” här ligger i att de boende utöver de fasta kostnaderna kan beställa tilläggstjänster som betalas privat.