Kunskapsstyrning

 

'Nationell kunskapsstyrning av hälso- och sjukvården" påverkar alltmer och alltfler delar av sjukvården och är starkt kopplat till arbetet med att standardisera sjukvården via 'standardiserade vårdplaner' och 'personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp’, se länken "Standardisering". De sammankopplade delarna, 'Kunskapsstyrning' och 'Standardisering' är båda exempel på olämplig styrning av sjukvården. På Nationellt kliniskt kunskapsstöd hemsida fanns 220815 länk

• 20 'vårdförlopp'

• 5 'vårdprogram'

• 20 'riktlinjer' 

​

Sjukhusläkaren hade "kunskapsstyrningen" som tema för sitt nummer 2023; nr 2 (se länk nedan). Här fanns även en tidslinje för införandet; se bild längst ned på sidan.  

 

Nätverket har kritiserat systemet med kunskapsstyrning och standardiserad sjukvård i flera artiklar; se Nätverkets hemsida länk. Läkare och vårdpersonal bedriver sjukvård baserad på sina olika utbildningar. Läkarutbildningen tillhör de längsta i hela utbildningssystemet och det är orimligt att ge välutbildade läkare detaljerade anvisningar om hur patienter med olika hälsoproblem ska handläggas. Regelbundet uppdaterade riktlinjer för handläggning bör skötas av specialitetsföreningarna, inte av myndigheter eller SKR. 

Kunskapsstyrningen innebär en olämplig kaskad: 

Vetenskapliga studier med med statistiskt/matematiskt signifikanta resultat, men med tveksam klinisk relevans → evidens → kvalitetskriterier → riktlinjer → mätbara indikatorer → prestationsbaserad ersättning (pay4performance). Detta innebär stora risker för att få betalt för att göra fel. 

​

Nätverket har motionerat om kunskapsstyrningen till Läkaresällskapets Fullmäktigemöte 2021, varefter Fullmäktige beslutade ”att nämnden tillsätter en arbetsgrupp med uppgift att utreda kunskapsstyrningsystemet inklusive ägarskapet och verka för att det förändras i enlighet med SLS anda” (motion 4, länk). 

 

Bakgrund

En grundbult för den pågående utvecklingen i Sverige var skriften ”Value guided healthcare as a platform for industrial development in Sweden – feasibility study" från 2009, finansierad av Astra Zeneca och Carl Bennet AB (referens nedan). Skriften baserades på de svenska nationella kvalitetsregistren som en avgörande resurs för samarbete med industrin, inte minst läkemedelsindustrin. I denna skrift lades riktlinjerna upp för en transformering av sjukvården i den riktning som nu pågår med digitalisering, kunskapsstyrning och standardisering. 

 

Rådet för styrning med kunskap

Socialdepartementets förordning om ”Statlig styrning med kunskap” kom 2015 och här anges ”Rådet för styrning med kunskap” med tio deltagande myndigheter och med Socialstyrelsens generaldirektör som ordförande länk: 

    • Socialstyrelsen

    • E-hälsomyndigheten

    • Folkhälsomyndigheten

    • Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd

    • Inspektionen för vård- och omsorg

    • Läkemedelsverket

    • Myndigheten för delaktighet

    • Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd

    • Statens beredning för medicinsk och social utvärdering

    • Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket

Rådet ingick 2019 partnerskap med SKR med namnet ”Partnerskap för kunskapsstyrning” länk. Partnerskapet samordnas av SKR länk. 

 

 

Referenser

​

Utveckla riktlinjearbetet i stället för att avveckla

Oskar Lindfors och Andreas Stomby

Läkartidningen 230707

​

Temanummer "Kunskapsstyrning"

Sjukhusläkaren 

2023; nr 2

​

Effekten av kunskpsstyrningen måste studeras vetenskapligt

Andreas Stomby

Läkartidningen 220915

 

Att styra kunskapen eller att låta kunskapen styra

Oskar Lindfors

Läkartidningen 220118

​

Ett nationellt sammanhållet system för kunskapsbaserad vård

– ett system, många möjligheter

Betänkande av utredningen Sammanhållen kunskapsstyrning

SOU 2020:36

​

Value guided healthcare as a platform for industrial development in Sweden

– feasibility study. 

Boston Consulting Group och Astra Zeneca (finasierad av Carl Bennet AB)

Rapport 2009

 

​

​