Kunskapsstyrning

 

Kvalitetsregister

En grundbult för den pågående utvecklingen i Sverige var skriften ”Value guided healthcare as a platform for industrial development in Sweden – feasibility study" från 2009, finansierad av Astra Zeneca och Carl Bennet AB (bilaga; 84 sidor). Skriften baserades på de svenska nationella kvalitetsregistren som en avgörande resurs för samarbete med industrin, inte minst läkemedelsindustrin. I denna skrift lades riktlinjerna upp för en transformering av sjukvården i den riktning som nu pågår med digitalisering, kunskapsstyrning och standardisering. 

 

Rådet för styrning med kunskap

Socialdepartementets förordning om ”Statlig styrning med kunskap” kom 2015 och här anges ”Rådet för styrning med kunskap” med tio deltagande myndigheter och med Socialstyrelsens generaldirektör som ordförande länk

    • Socialstyrelsen

    • E-hälsomyndigheten

    • Folkhälsomyndigheten

    • Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd

    • Inspektionen för vård- och omsorg

    • Läkemedelsverket

    • Myndigheten för delaktighet

    • Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd

    • Statens beredning för medicinsk och social utvärdering

    • Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket

Rådet ingick 2019 partnerskap med SKR med namnet ”Partnerskap för kunskapsstyrning” länk. Partnerskapet samordnas av SKR länk

 

Standardisering

"Nationell kunskapsstyrning" påverkar alltmer och alltfler delar av sjukvården och är starkt kopplat till arbete med att standardisera sjukvården via 'standardiserade vårdplaner' som bytt namn till 'personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp’. På Nationellt kliniskt kunskapsstöd hemsida finns idag 13 ”vårdförlopp", 4 ”vårdprogram" och 18 ”riktlinjer” länk.

Till detta kommer 'standardiserade vårdförlopp' (SVF) vid cancer. Enligt rapporten "Standardiserade vårdförlopp vid misstanke om cancer" från CAMTÖ i Örebro 2020  länk inleddes arbetet med SVF vid cancer 2015 i syfte att korta väntetider och minska regionala skillnader i cancervården. Staten har via SKR (dåvarande SKL) satsat 500 miljoner på cancervården per år under åren 2015-2018 för att implementera SVF. Totalt har 31 SVF för cancervården införts i samtliga regioner under tidsperioden. 

Enligt rapporten från CAMTÖ finns inga vetenskapliga belägg för SVF vad gäller nytta, risker, patientnöjdhet eller kring hälsoekonomiska effekter. 

 

Internationellt

Arbetet med standardisering av sjukvården i Sverige är starkt påverkat av ICHOM = International Consortium for Health Outcomes Measurement med säte i Boston/USA länk  ICHOM grundades 2012 av professor Michael Porter vid Harvard Business School, professor Martin Ingvar vid Karolinska Institutet och Dr. Stefan Larsson vid Boston Consulting Group länk. ICHOM arbetar till stor del med internationella ’standard sets” med riktlinjer för handläggning av olika hälsoproblem. Idag finns 42 publicerade ’sets’ för olika hälsoproblem samt ytterligare 4 sets ’in progress länk. ICHOM samarbetar med FNs organisation OECD länk, som driver på arbetet med standardisering av sjukvård i alla länder länk

 

Kommentarer

Trots att det saknas vetenskapliga belägg för att standardisera handläggning av enskilda patienter med olika avgränsade hälsoproblem, och att det är uppenbart olämpligt baserat på klinisk erfarenhet, pågår en omfattande och snabbt växande internationell aktivitet kring detta. Förfaringssättet strider helt mot vad som gäller på individnivån, där alla slags åtgärder enligt lag ska ska baseras på ’vetenskap och beprövad erfarenhet´och där det finns en rad sanktionsmöjligheter till skydd för patienterna: patientnämnder, ansvarsnämnd, Institutet för vård och omsorg (IVO) och civil domstol. Men på gruppnivån avseende organisation, arbetssätt, journalsystem, styrning etc. saknas helt motsvarande sanktionssystem - trots att åtgärder pä gruppnivån i hög grad påverkar handläggningen på individnivån, och därmed kvaliteten för enskilda patienter.  

 

Nätverket har kritiserat systemet med kunskapsstyrning och standardiserad sjukvård i flera artiklar; se Nätverkets hemsida länk. Dels är synsättet om  ”styrning” av kunskap olämpligt, dels bör inflytandet från politiker och förvaltningar inom sjukvården minska. Läkare och vårdpersonal bedriver sjukvård baserad på sina olika utbildningar. Läkarutbildningen tillhör de längsta i hela utbildningssystemet och det är orimligt att ge välutbildade läkare detaljerade anvisningar om hur patienter med olika hälsoproblem ska handläggas. Regelbundet uppdaterade riktlinjer för handläggning bör skötas av specialitetsföreningarna, inte av myndigheter eller SKR. 

Nätverket har även motionerat om kunskapsstyrningen till Läkaresällskapets Fullmäktigemöte 2021, varefter Fullmäktige beslutade ”att nämnden tillsätter en arbetsgrupp med uppgift att utreda kunskapsstyrningsystemet inklusive ägarskapet och verka för att det förändras i enlighet med SLS anda” (motion 4, länk). 

Bilaga: Value guided healthcare as a platform for industrial development in Sweden – feasibility study 2009