Ekonomistyrning
Sedan flera decennier har New Public Management (NPM) blivit den styrande doktrinen inom sjukvården. Vården ses som en marknad, där patienter avropar vård i enlighet med sina olika behov, olika vårdenheter konkurrerar med varandra om patienterna och vårdenheterna"ersätts" med skattemedel enligt komplicerade modeller för att beräkna behovet av vård på gruppnivå.
Detta har lett till att den nödvändiga medicinska logiken i sjukvården till stor del ersatts av en manageriell logik baserad på ekonomi, administration och politik.
Finansiering av sjukvård kan ske på tre sätt:
1. Offentlig vård
• Finansiering: Offentlig = skatter (till helt övervägande del, som nu) alt. via obligatoriska sjukvårdsförsäkringar.
• Drift: Offentlig (som nu).
• Nytänkande/nygörande: Svagt.
2. Privat vård
• Finansiering: Patienterna betalar hela den faktiska kostnaden för olika undersökningar och behandlingar. Återbetalning kan ske helt eller delvis via privata försäkringar. Ett exempel på detta är Hedda Care, som "erbjuder högspecialiserad vård inom bland annat allmänmedicin, gynekologi, barnhälsovård, kardiologi och psykiatri”: Klicka här
• Drift: Helt privat, där politiker och administratörer har ett mycket begränsat inflytande.
• Nytänkande/nygörande: Här har ledningen full frihet att experimentera, men ägandet sker ofta i bolagsform, varför det ofta blir en motsatsställning mellan utvecklingskostnader och vinst.
3. Pseudoprivat vård
• Finansiering: Offentlig (till helt övervägande del, som nu).
• Drift: Helt baserad på av offentligt framtagna och beslutade förfrågningsunderlag, där lägsta anbud antas. Enligt en färsk sammanställning av Ekonomifakta drivs i genomsnitt 40 % av landets 1100 vårdcentraler i privat regi, med mycket stor spridning mellan regionerna: 10 % (Norrbotten, Örebro) - 68 % (Stockholm) (se referens).
• Nytänkande/nygörande: Många verksamheter i detta pseudoprivata system är underfinansierade, och har därför i praktiken ännu mindre utrymme för FoU/experiment än offentligt drivna vårdverksamheter. Man kan fråga sig varför privata företag vill driva sjukvård på dessa premisser. En förklaring är troligen att små entreprenörer vill få en friare ställning, färre personer involverade i den dagliga driften, större möjligheter att välja sin personal etc. Men vad driver stora vårdkoncerner och riskkapitalbolag att vilja driva offentligt finansierad pseudoprivat sjukvård med tilltagande oligopolisering? En orsak är troligen att man inriktar sig på ”mixade” privat-sjukförsäkring-offentligt finansierade verksamheter, där det är möjligt att få större avanser genom "kreativ planering”.
Två aktuella exempel:
a) Perituskliniken på Medicon Village i Lund, där man skriver på sin hemsida: Perituskliniken är en ny och långsiktig satsning inom avancerad cancervård som innebär en resursförstärkning och fungerar som ett komplement till den offentliga sjukvården inom diagnostik och behandling samt forskning och utbildning. Satsningen innebär en betydande resursförstärkning för vården i Sverige. Vi erbjuder högspecialiserad vård av i första hand urologiska sjukdomar" länk. ”Resursförstärkningen” innebär just en kombination av de tre mix-komponenerna ovan länk.
b) SilverLife, ett företag som utvecklar boenden för äldre personer, såväl för friska som sjuka äldre personer, där de senare har kommunala biståndsbeslut för hemtjänst eller särskilt boende. Företaget skriver på sin hemsida: "Vi har för ambition att utveckla Sveriges mest eftertraktade livsboende som erbjuder trygghet, service och komfort under det seniora livets alla skeden” länk. "Resurstillskottet” här ligger i att de boende utöver privat boendekostnad respektive kommunala biståndsbeslut med skattefinansiering för hemtjänst eller särskilt boende kan beställa tilläggstjänster som betalas privat.
Två läkare har diskuterat den avgörande betydelsen av professionslogik, oavsett offentligt eller privat driven vård; se referens nedan.
Referenser
Avliva myterna om privat och offentlig vård
Andreas Thörneby och Andreas Nyström
Altinget 230302
Vårdcentraler i privat regi
Ekonomifakta
Rapport 220331
Människan glöms bort i konkurrensdebatten
Daniel Lövgren och Peter Edlund, Uppsala universitet
SvD debatt 22032
