Tillit | Olämplig styrning

Tillit

Läkare/vårdpersonal - styrning (politiker/tjänstemän)

Sedan en längre tid har debatten om sjukvården påvisat ett ömsesidigt misstroende i sjukvården mellan läkare/vårdpersonal och styrning inom politik/förvaltning.

Regeringen inrättade 160621 en Tillitsdelegationen med två syften:

• att långsiktigt bidra till förbättrade förutsättningar för kommuner och landsting att vidareutveckla en rättssäker och effektiv förvaltning.

• att bidra till en tydlig, verksamhetsanpassad och tillitsbaserad styrning som bidrar till att de offentligt finansierade välfärdstjänsterna är behovsstyrda och håller god och likvärdig kvalitet och att de är jämlika, jämställda och tillgängliga.

Tillitsdelegaitonen har publicerat flera betänkanden länk, samt ett slutbetänkande 200624; se nedan.

Dilemmat med Tillitsdelegationens arbete är att det utgår från att den politiska och förvaltningsmässiga styrningen av sjukvården i regioner, kommuner och stat måste ha "tillit" till läkare och vårdpersonal. I själva verket är det tvärtom, dvs läkare och vårdpersonal måste ha tillit till styrningen, så att den bidrar till att skapa så bra förutsättningar som möjligt för personalen att utföra arbetet med de enskilda patienterna.

"Tillitspilen" mellan vårdpersonal och styrning måste därför byta riktning.

Studieförbundet näringsliv och samhälle (SNS) lade i februari 2023 fram en rapport, där man argumenterar för att 'tillit' direkt olämpligt, för att inte säga oanvändbart, som medel för styrning och ledning av offentlig förvaltning. En grundbult är att ledningen ska kunna utkräva ansvar för vad som har åstadkommits inom organisationen. Ledarskapet ska vara närvarande, utan att för den skull bli övervakande eller auktoritärt (se länkar nedan).

Införandet av New Public Management i sjukvården på 1990-talet innebar att ledningen ersatte tillit till personalens kompetens och handlingsutrymme med att betrakta sjukvård som industriell produktion. Detta innebar ökad styrning och extern kontroll genom PM, checklistor, algoritmer och standardisering av vården, kopplat till belöningar/böter. Synen på sjukvården som en industri har bl.a bidragit till den starka ökningen av antalet administratörer samt har varit mycket kostnadsdrivande, se referens Thörneby nedan.

Medborgare - sjukvården

En annan aspekt på frågan om tillit gäller tillit mellan medborgare och sjukvården:

• Enligt Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) Hälso- och sjukvårdsbarometer för 2021 uppgav 69 % att de hade stort eller ganska stort förtroende för hälso- och sjukvården i sin helhet i sin region länk,

• Enligt SOM (Samhälle Opinion Medier)-institutets vid Göteborgs universitet senaste undersökning av medborgarnas förtroende för olika samhällssektorer 2021 var förtroendet för sjukvården 70 % och högst av alla bedömda områden länk.

Referenser

Låt personalen ta över makten över sjukvården

Göran Härdelin

Dagens Nyheter 230917

Tillitsbaserad styrning är vackra ord utan innehåll

Lisa Björk, Stefan Tengblad, Thomas Andersson, Björn Brorström, Lotta Dellve,
Annika Härenstam.

Dagens Samhälle 230207

Tillförlitlig styrning och organisering av välfärden

LIsa Björk och Stefan Tengblad (red).

Studieförbundet näringsliv och samhälle (SNS) februari 2023

Panelens slutsats efter pandemin: Professionen förtjänar större tillit

Monica Kleja