Standardisering

​

Det pågående omfattande nationella och internationella arbetet med att standardisera sjukvården är ett led i den olämpliga styrningen av sjukvården. Arbetet utförs, trots att det saknas vetenskapliga belägg för att standardisera handläggning av enskilda patienter med olika avgränsade hälsoproblem, och att det är uppenbart olämpligt baserat på klinisk erfarenhet. Förfaringssättet strider helt mot vad som gäller på individnivån, där alla slags åtgärder enligt lag ska ska baseras på ’vetenskap och beprövad erfarenhet´och där det finns en rad sanktionsmöjligheter till skydd för patienterna: patientnämnder, ansvarsnämnd, Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och civil domstol. Men på gruppnivån avseende organisation, arbetssätt, journalsystem, styrning etc. saknas helt motsvarande sanktionssystem - trots att åtgärder pä gruppnivån i hög grad påverkar handläggningen på individnivån, och därmed kvaliteten för enskilda patienter.

​

Bakgrund

​

Regeringen och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR, dåvarande SKL) avtalade 2015 om att införa 'standardiserade vårdförlopp' inom cancervården i syfte att uppnå

a) kortare väntetider från välgrundad misstanke om cancer till start av första behandling

'b) minskade regionala skillnader

c) ökad nöjdhet hos patienterna

För denna satsning avsätter regeringen 500 miljoner kronor per år 2015–2018. 

Samma år 2015 fick Socialstyrelsen i uppgift att följa förloppet och utvärdera "satsningen" (referens nedan).

 

'Standardiserat vårdförlopp' beskrevs som "ett förutbestämt och innehållsmässigt definierat utredningsförlopp som börjar med beslut om remiss på grund av en välgrundad misstanke om cancer. Vårdförloppet beskriver:

• vilka utredningar och första behandlingar som ska göras för respektive cancerdiagnos

• vilka maximala tidsgränser som gäller för de olika åtgärderna.

Se även Regionala cancercentrum i samverkan hemsida länk och dess 'Kunskapsbank' länk.

​

Sedan 2019 har regeringen avtalat med SKR om att utvidga arbetet med standardiserade vårdförlopp till flera diagnosgrupper; se avtalet för 2021 länk. De nya vårdförloppen kallas 'personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp' och är grundade på processorienterade patientflödesmodeller, vilka omfattar en del av eller en hel vårdkedja, inklusive utredning, uppföljning och rehabilitering länk. Oavsett var i vårdkedjan patienten befinner sig, nyinsjuknad eller har haft sin sjukdom under längre tid, ska patienten kunna utredas, behandlas och följas upp. 

 

Arbetet sker inom de nationella programområdena (NPO). Det finns 26 NPO som leder Nationell kunskapsstyrning inom sitt respektive område länk.

Under 2019 påbörjades arbete med 10 personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp varav sex godkändes under 2020. Under 2020 påbörjades arbetet för ytterligare 14 personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp. 

På Nationellt kliniskt kunskapsstöd hemsida fanns 220815 länk :

• 20 'vårdförlopp'

• 5 'vårdprogram'

• 20 'riktlinjer' 

 

CAMTÖ vid Region Örebro publicerade 2020 en kritisk granskning av 'standardiserade vårdförlopp' inom cancervården (referens nedan). Enligt rapporten finns inga vetenskapliga belägg för SVF vad gäller nytta, risker, patientnöjdhet eller kring hälsoekonomiska effekter. 

Socialstyrelsen gjorde en utvärdering av 'standardiserade vårdförlopp' 2019 (se nedan). 

 

Internationellt

Arbetet med standardisering av sjukvården i Sverige är starkt påverkat av ICHOM = International Consortium for Health Outcomes Measurement med säte i Boston/USA länk ICHOM grundades 2012 av professor Michael Porter vid Harvard Business School, professor Martin Ingvar vid Karolinska Institutet och Dr. Stefan Larsson vid Boston Consulting Group länk. ICHOM arbetar till stor del med internationella ’standard sets” med riktlinjer för handläggning av olika hälsoproblem. Idag finns 42 publicerade ’sets’ för olika hälsoproblem samt ytterligare 4 sets ’in progress länk. ICHOM samarbetar med FNs organisation OECD länk, som driver på arbetet med standardisering av sjukvård i alla länder länk. 

​

 

Referenser

​

Hur bra har satsningen på standardiserade vårdförlopp lyckats egentligen?

Christer Bark

Sjukhusläkaren 211210

 

Vårdanalys: Inför vårdförlopp steg för steg för att bättra på kunskapen

Anna-Cajsa Torkelsson

Läkartidningen 211015

 

Ledas lika, ledas rätt? Kunskapsunderlag om standardiserade vårdförlopp

Vård- och omsorgsanalys

Rapport 2021:9

​

Standardiserade vårdförlopp vid misstanke om cancer

Centre for Assessment of Medical Technology (CAMTÖ) i Örebro

HTA-rapport 2020: 33

​

Fundamentet i läkargärningen riskerar att avskaffas

Cizinsky S, Järhult B, Lindell P, Wingstrand H

Läkartidningen 191202

​

Oroande att standardiserade vårdförlopp införs brett i vården

Skogseid B, Pukk Härenstam K

Läkartidningen 191202

​

Standardiserade vårdförlopp i cancervården. Sammanfattning

och samlad bedömning

Socialstyrelsen

Rapport 2019

​

Standardiserade vårdförlopp i cancervården. Lägesrapport 2015

Socialstyrelsen

Rapport 2015

​

​

​

​