Tjänstemannaansvar
Fram till 1976 kunde en ämbetsman (tjänsteman) bli både personligen skadeståndsskyldig och straffas i domstol för alla slags fel och underlåtelsesynder. Domstolen kunde även avsätta eller suspendera ämbetsmannen från arbetet. Ämbetsmannens ansvar var reglerat i lag och denne kunde därför kunde blockera politikernas frihet att fatta oberoende beslut. Ämbetsmannens maktställning balanserades av att vederbörande kunde straffas i domstol för fattade, inkompetenta eller lagstridiga beslut.
Större delen av dessa straffbestämmelser ströks i den stora ämbetsansvarsreformen 1976. Kvar blev brottet "tjänstefel", som kunde leda till böter eller fängelse. Men endast fel i samband med myndighetsutövning var nu straffbara, och ”ringa” fel undantogs från straffansvar.
År 2018 ställde sig riksdagen bakom konstitutionsutskottets betänkande, som innehöll ett tillkännagivande till regeringen att se över lagstiftningen om tjänstefel "med inriktningen att fler handlingar än idag ska kunna bestraffas”.
År 2020 fick hovrättsrådet Anne Rapp i uppdrag av regeringen att utreda frågan om att se över lagstiftningen om tjänstefel med direktivet ”överväga och ta ställning till om det straffrättliga ansvaret för tjänstefel bör utvidgas och vid behov lämna nödvändigt författningsförslag”.
I början av februari 2022 lämnade Anne Rapp sitt betänkande "En skärpt syn på brott mot journalister och utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner” (SOU 2022:2): länk.
För sammanfattningar hänvisas till nedanstående referenser.
Mellan 2009 och 2017 gjordes närmare 62 000 anmälningar om tjänstefel, men endast 126 fall lagfördes
(0,2 %). I den refererade artikeln av Ann Dahlin citeras juristen Thomas Bull, ledamot av Högsta förvaltningsdomstolen, att "felaktigt agerande aldrig straffas” och "Dessutom är ringa fel inte straffbara, och det verkar som att domstolarna bedömer fel som ringa om det inte finns klara beslutshierarkier”.
Trots att riksdagen 2018 tydligt önskade en skärpning av lagstiftningen om tjänstefel har regeringen efter långbänk i 4 år lyckats neutralisera frågan genom att baka in den i en SOU med flera samtidiga frågor.
Riksdagen beslöt i feb 2022 med rösterna 151-150 att säga nej till utökat straffrättsligt ansvar för offentliga tjänstemän; se referens nedan. De som röstade nej var C, S, V och MP.
Referenser
Beklagligt nej i riksdagen till stärkt tjänstemannaansvar
Skattebetalarna 220303
Bartometern
Ledare 220202
Utredning säger nej till stärkt tjänstemannaansvar
Artikel på Skattebetalarnas website 220202
Det omtvistade tjänsteansvaret
Ann Dahlin
Publikt 190614
