Tjänstemannaansvar

 

År 2018 ställde sig riksdagen bakom konstitutionsutskottets betänkande, som innehöll ett tillkännagivande till regeringen att se över lagstiftningen om tjänstefel "med inriktningen att fler handlingar än idag ska kunna bestraffas”. 

År 2020 fick hovrättsrådet Anne Rapp i uppdrag av regeringen att utreda frågan om att se över lagstiftningen om tjänstefel med direktivet ”överväga och ta ställning till om det straffrättliga ansvaret för tjänstefel bör utvidgas och vid behov lämna nödvändigt författningsförslag”. 

I början av februari 2022 lämnade Anne Rapp sitt betänkande "En skärpt syn på brott mot journalister och utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner” (SOU 2022:2): länk.

För sammanfattningar hänvisas till två korta artiklar:

• Ledare i Barometern 220202 med rubriken ”Det blev fel om tjänstefel” länk. 

• Artikel på Skattebetalarnas website 220202 med rubriken ”Utredning säger nej till stärkt tjänstemannaansvar” länk.

Mellan 2009 och 2017 gjordes närmare 62 000 anmälningar om tjänstefel, men endast 126 fall lagfördes

(0,2 %) länk. I den refererade artikeln citeras juristen Thomas Bull, ledamot av Högsta förvaltningsdomstolen, att "felaktigt agerande aldrig straffas” och "Dessutom är ringa fel inte straffbara, och det verkar som att domstolarna bedömer fel som ringa om det inte finns klara beslutshierarkier”. 

Trots att riksdagen 2018 tydligt önskade en skärpning av lagstiftningen om tjänstefel har regeringen efter långbänk i 4 år lyckats neutralisera frågan genom att baka in den i en SOU med flera samtidiga frågor.